Artros hos katt

Artros eller OA (osteoartos) är en sjukdom där ledbrosket bryts ned i onaturligt snabb takt. Sjukdomen kännetecknas av förlust av ledbrosk som får till följd att den underliggande benvävnaden blottas. Detta leder till det tillstånd som brukar karakteriseras av ledsmärta. Orsaker till artros kan till exempel vara sjukdomar som drabbar rörelseapparaten eller som olika trauma.

I den här artikeln om artros hos katt berättar vi om varför det kan vara extra svårt att upptäcka hos katt. Vi skriver också om ett stort antal möjliga behandligar av katter med artros.

Diagnostisera artros hos katt

Artros är mycket vanligt hos katt och risken för att drabbas ökar med ålder. Upp till 80% av äldre katter kan ha sjukdomen men många fall av artros upptäcks sent eller upptäcks inte alls.

Det är svårt att upptäcka artros hos katt

Det är inte alltid en katt visar symptom på artros. Katter är också mästare i förklädnader och döljer ofta sina sjukdomstecken. En annan förklaring är att man länge utgått från att katter skulle visa samma symptom som en människa eller hund vid artros och att man därför har missat kattens arttypiska symptom.

Andra orsaker till att vi missar tecknen på smärta hos våra katter är att symptomen kommer gradvis och ofta under en lång tid. Att katten inte rastas eller tränas av sin djurägare på samma sätt som hunden gör det lätt att missa signalerna på artros.

Hur märker du att din katt har artros?

Katter är jägare men också bytesdjur för större rovdjur, så katten försöker dölja sina svagheter. Smärta hos katt tar sig dock vissa uttryck:

• Ansiktsuttrycket förändras; huvudet kan vid kraftig smärta vara framåtlutat. Öronens position kan ändras till att vridas nedåt-utåt. Ögonens vinkling blir allt mer sneda(stängda) istället för horisontella.
• Förändrad kroppshållning – spänd hållning eller liggande på sidan
• Ligger med krökt rygg med benen under sig (framförallt vid bukont)
• Förändrat beteende – många katter med smärta försöker gömma sig, andra katter som har ont går till anfall när vi närmar oss dem.

Katten är ingen liten hund!

De tecken som vi förknippar med människor och hundar som har artros ser vi inte på samma sätt hos katten. Hälta som hos hund är det vanligaste tecknet på artros, ser man bara hos ca 30-50 % hos katterna. Minskat rörelseomfång i leden är ett vanligt symptom hos hundar med artros. Det är endast 1 % av katterna som vi ser detta på.

Förändringar i kattens beteende är viktigast då vi pratar om att upptäcka artros. Men vad är då vanligt beteende? Vad som är vanligt för katten ”Missan” behöver inte vara det för ”Murre”. Här nedan följer några förändringar som man kan märka vid artros men flera symptom kan även visa sig vid andra åldersrelaterade sjukdomar, det är därför det är viktigt med en fullständig veterinärundersökning med blodprov för att inte missa andra sjukdomar.

• Förändringar i rörlighet. Katten hoppar inte längre lika högt utan tar vägen om stolen för att komma upp på bordet/diskbänken. Katten ”sover” mer. Som djurägare är det lätt att tro att det beror på ökad ålder men det kan bero på smärta när katten rör sig. Katten sitter nedanför soffan/sängen/trappan och väntar, tittar uppåt innan han försöker ta sig upp.
• Viktnedgång
• Förändringar i toalettbesöken. Katten kan kissa/bajsa utanför lådan, men eftersom det dels gör ont när den genomför själv akten och det kan även bero på att det gör ont att gå upp i lådan, eller att det är för mycket sand i lådan och därför undviker katten att göra sina behov där.
• Förändringar i pälskvalitet. Katten har ont och sköter inte sin päls längre. Glanslös, tovig päls kan man ibland se hos dessa katter. Vissa katter kan slicka mer över ett område som gör ont.
• Förändringar i klösande på klösbräda. Det gör ont att klösa och det gör ont när katten går. Därför växer klorna på Katter med artros snabbare och behöver klippas oftare.
• Förändrad benställning. Katten försöker avlasta den onda leden genom att ändra benställningen. Vid artros i armbåge ser man till exempel en katt med utåtvinklade armbågar.
• Förändrat temperament. Katten kan bli mer lätt irriterad, aggressiv mot människor eller andra katter i hushållet. En katt som förut har varit sällskaplig går mer undan från människor och ibland även från andra katter.

Veterinärundersökningens betydelse

Då katten är en mästare i att föreställa sig så är den ofta ännu mindre benägen att visa sjukdomstecken när den är stressad eller kommer i en ny miljö. På kliniken är katten i ett nytt territorium och blir känsliga när den bombarderas med olika stimuli, vilket leder till stress. Stress hos katt är mycket svårt att skilja från smärta. Ett exempel är att katter kan visa en ovilja att man böjer och sträcker ut deras leder och ben vilket då kan misstolkas som en stel led eller som smärtsymptom. Däremot kan spänningar i muskler och muskelfattiga ben göra att man misstänker problem i rörelseapparaten.

Hos katt är det inte heller säkert att en individ med artros även visar förändringar på röntgenundersökning. Om man hittar en ond led vid en undersökning finns det bara en 50 % chans att röntgenbilderna visar förändringar. Därför är det viktigt att veterinären tar sig tid för att ta en noggrann sjukdomshistoria av djurägaren. Det är även bra om djurägaren filmar sin katt eller att man har en hemresande veterinär som likt djurägaren kan se katten i sin naturliga och avstressade miljö.

Jag brukar ställa vissa specifika frågor som ingår i ett smärtschema som jag med djurägarens hjälp fyller i. På detta vis kan jag se om katten har problem med artros. Det är viktigt att det blir individuella frågor som passar just den katten. Exempel på frågor som man kan fundera på som djurägare är:

Vilar katten mer? Hoppar katten lika högt som förr eller tar den hjälp av en stol för att komma upp? Har katten ändrat sitt temperament? Sköter den sin hygien som förut? Verkar katten ha ont då ni klappar/borstar? Hur fungerar toalettbesöken?

Ett annat sätt att ställa diagnos och få reda på om katten har ont är att provbehandla med ett smärtlindrande läkemedel under 1 veckas tid för att se om symptom på artros försvinner och kommer tillbaka efter att katten slutat med smärtlindringen. En förutsättning för provbehandling är att katten inte har visat tecken på problem med njurar eller lever.

Behandling av smärta vid artros

Det är viktigt att komma ihåg att smärtan som artros kännetecknas av  är en multidimmensionell upplevelse för katten:

1. Den fysiska, sensoriska upplevelsen av smärtan
2. Den känslomässiga upplevelsen

Katter upplever smärta mycket individuell men om de inte får lindring så kan detta leda till andra följdsjukdomar och kraftig, långvarig smärta kan i värsta fall leda till döden för katten. Vi måste självklart behandla smärta även hos våra katter.

Läkemedel

Artros och smärtupplevelse hos katt har uppmärksammats under de senaste åren av kattveterinärer och läkemedelsföretag världen över. Efter årtal av studier har läkemedelsföretag tagit fram Metacam för långtidsbehandling av smärta hos katt. Denna typ av läkemedel lämpar sig mycket bra för långtids-behandling av artros. Läkemedlet finns i flytande form och är därför lättare att dosera rätt till katt än vad tabletter utformade för medicinering till större djur är. Det finns andra smärtstillande i samma familj som är godkända för korttids-behandling av katt med smärta. Samma försiktighetsråd gäller för dessa läkemedel till exempel tolfedine, onisor.

Det är viktigt att man kontrollerar kattens övriga status innan och under behandlingen. Framförallt är njurstatusen viktig. På de äldre katterna bör man ta ett förberedande blodprov och under behandlingen bör man minst kontrollera njurstatus. Ett av de tester där man tidigast upptäcker njurpåverkan hos katt är ett urinprov som visar urin protein- kreatinin kvoten. Djurägaren kan lätt själv samla ihop urin från katten genom att fylla lådan med plastkulor (katcor) sedan kan man ge provet till sin veterinär för analys.

För att minska eventuella biverkningar av dessa läkemedel så finns det vissa rekommendationer.

• Man försöker ge minsta möjliga dos som ger katten smärtlindring, vilket ofta är mindre än den rekommenderade dagliga dosen. Djurägaren försöker efter några veckors behandling minska dosen läkemedel successivt efter diskussion med veterinär.
• Till en överviktig katt beräknas dosen efter deras idealvikt.
• Vid riskpatienter är det bättre att ge smärtlindring med NSAID varannan dag eller var tredje dag, än att inte ge någon smärtlidnring alls. Metacam verkar även hos vissa inidvider ha en längre smärtlindrande effekt (tex vid varannan dags dosering).
• om katten inte äter eller dricker en dag skall man inte ge läkemedlet. Ge mjukmat som har mycket vätska i sig och ge läkemedel påföljande dag istället.
• ge medicinen med mat eller efter att katten har fått mat. För de katter som är känsliga i magen kan man ge positiv bakteriekultur samtidigt tex diarsanyl och canicur pro.
• För att minska belastningen på levern kan man samtidigt behandla katten med Denemarin (effektiviserad Denosyl).
• Vid kraftig artros kan man behöva kombinera med andra smärtlindrande läkemedel. Om katten har en njurpåverkan kan man vilja minska dosen (eller testa avsluta behandlingen helt) av Metacam som utsöndras via njurarna, och istället ge lite av ett annat läkemedel. Den senaste forskningen visar att kombinationer av olika läkemedel möjliggör minskade doser samt ger ökad smärtlindring.

Vad som är viktigast då man behandlar med inflammationshämmande (sk. NSAID) är att katten inte är uttorkad. Om katten inte har druckit under natten ge då inte medicinen den dagen, utan stimulera att katten dricker. Vid njurpåverkan hos katt är detta mycket viktigt. De internationella kattspecialister på smärta rekommenderar att man ger vätska under huden vid dessa tillfällen. Jag har under åren lärt mina djurägare att ge en liten mängd vätska (natriumklorid för injektion) om katten är uttorkad. Denna behandling får endast ges efter inrådan av veterinär! Ett lätt sätt att veta om katten är uttorkad är att hålla koll på avföringens konsistens. Om det är hårda kulor, så skall man vätska upp och avvakta ett dygn med medicinen.

Kosttillskott

Det är viktigt att tillföra leden och ledbrosket nya byggnadsstenar. Chondortisulfat är en GAG, en beståndsdel i brosket och glukosamin är en föregångare till GAGs. Det finns olika typer av glukosaminer av olika renhet och av olika storlek. Det är svårt som djurägare att hitta rätt produkter i en djungel av olika kosttillskott. Se till att köpa produkter som är till för katt. Preparat för människor är inte lika effektiva, då katten tar upp glukosaminer på annorlunda vis jämfört med människor. Mest effektivt är det även när chondroitinsulfat och glukosaminer kombineras. Glukosamin-HCL är mindre i storlek och kan därför ta sig direkt in i leden och ”göra gott”. Om det bara står glukosamin eller glukosaminsulfat på innehållsförteckningen är dessa större molekyler och måste förvandlas i kattens kropp för att göra nytta i leden.

Kostillskotten ger en stötdämpande effekt i leden och fungerar bland annat som smärtlindrande vid artros. Ofta kan man minska doserna av läkemedel efter att ha gett katten GAG´s i en tid. Du köper kosttillskotten hos din veterinär eller via nätet på www. veterinarbutiken.se. Bra preparat utformade för katt är Seraquin, Cosequin, Glykoflex och det nya medlet Dasuquin som dock endast finns för hund i Sverige i nuläget.

Anti-oxidanter och essentiella fettsyror är anti-inflammatoriska och minskar, inflammationen som finns i ledvätskan under artros. Det finns flera kosttillskott och foder med antioxidanter och fettsyror som man kan ge sin katt. Det är sammansättningen;  förhållandet mellan de olika slags fettsyrorna som är viktigt för att få bäst effekt. Hos din veterinär, utvalda apotek samt på veterinärbutiken kan man köpa preparat som till exempel Viakutan, Eforion, Effavet, Glykoflex, Specific joint diet, Hills j/d och Royal canin Mobility är foder som innehåller essentiella fettsyror och glukosaminer. Foder med glukosaminer kan vara idé att ge till katten som inte går att lura i kosttillskott, men vid kraftig artros krävs högre mängder av GAG´s så då behövs tillskott ändå. Veterinärbutiken har tagit hem gelatinkapslar med kycklingsmak som man kan lägga kosttillskott i som inte faller katten i smaken. Här kan du köpa kosttillskotten online http://www.veterinarbutiken.se/21-leder-rorelseapparaten

Miljöförändringar

Vid artros finns det mycket vi kan göra för att minska stress och lindra i hemmiljön.

• Den överviktiga katten ska banta.
• Göra kattlådan mer tillgänglig. En lägre kant, eller en trappa upp till lådan. Ta bort kattluckan eftersom vissa katter har svårt för att öppna den. Fler kattlådor i hela huset så katten orkar ta sig till lådan. Mindre sand eftersom det kan vara jobbigt att gå i djup sand.
• Mjuka liggunderlag för att minska tryck mot leder när katten ligger ned. Varför inte en tempurkudde?
• Uppvärmda bäddar tycker ofta katten om då värme är lite smärtlindrande. Det finns speciella vattentäta kattbäddar som finns att köpa utomlands. Det finns mjuka bäddar som bevarar kattens egen värme, sk. flectabed.  Ett annat alternativ som brukar vara uppskattade av den äldre och yngre katten är de elementkorgar som man kan hänga över elementet.Man måste dock ordna så att katten lätt kan ta sig upp.
• Fler mat/vattenskålar i olika rum, eftersom katter med kraftig artros tvekar att gå längre sträckor. 
• Bygg ramper till soffa, fönster, stol så att katten har tillgång till sina favorit- ställen. Detta är särskilt viktigt att tänka på när det finns små barn i familjen, eller som kommer på besök, så katten har möjlighet att själv välja om den vill bli klappad. Om katten blir stressad behöver den kunna komma undan på en högre höjd.
• Kuddar att hoppa ned på för att minska smärta när katten landar.

Fysioterapi

Målet med terapin är att förhindra stelhet, fibros i led och muskel på grund av kattens inaktivitet.  Massage och avslappning ökar cirkulationen och löser spänningar i mjukdelarna vilket ger smärtlindring. Stretching löser spänningar (kontrakturer) i muskeln, vilket ökar rörelseomfånget i lederna. Efter råd från veterinär eller legitimerad djursjukgymnast kan man själv träna katten i rörelser för att bygga muskler  tex ta promenad. ”Skottkärran” stärker frambenen och man kan bygga små bommar som katten kan få gå över. Simning är en effektiv muskelträning med minimal belastning i leden, men det är inte alla katter som klarar av att simträna mentalt. Ofta gör sjukgymnasten ett lämplighetstest först. Det är viktigt att bryta den onda cirkeln av inaktivitet som leder till att musklerna försvinner successivt.

Andra behandlingar

Akupunktur ger smärtlindring vid artros. Det finns veterinärer och djursjukgymaster som ger detta men ofta är de vana vid hund och katter är det inte lika vanligt i Sverige att man behandlar med akupunktur. Det betyder inte att man skall tveka att ta dit sin katt om den utöver läkemedel och kosttillskott skulle behöva ytterligare smärtlindring. Ibland får man dock ge lugnande till katten för att de skall tillåta behandlingen. Jag tycker man först skall pröva med att sätta ta ett tag i nackskinnet (likt kattmodern gör då hon bär sina ungar, många katter får ökad mängd av oxytociner =avslappningshormonet i kroppen) eller sätta 3 stycken snälla klädnypor i nackskinnet. Det finns även en akupressurpunkt på kattens hjässa som veterinären eller sjukgymnasten kan massera för att göra katten med avslappnad.

Behandling med värme görs dels via vattenterapi eller genom att man lägger värme direkt över leden. Detta ökar blodcirkulationen, ger  muskelavslappning och lokal smärtlindring. Man kan behandla 15-20 minuter 3 gånger per dag, eller några gånger per vecka. Jag brukar rekommendera mina djurägare att köpa en vetekudde som man lätt kan värma i mikrovågsugnen. Ultraljudsbehandling  ger endast smärtlindring 5 cm ner i vävnader. Detta kan dock vara bra vid muskelspasm, muskelsammandragning över en  ond led.

TENS kan ges av utbildad personal vid akut och kronisk smärta minskar smärta. Man kan sedan som djurägare få instruktioner så att man kan ge behandlingen i hemmiljö. En annan ny teknik som har forskats på mycket inom humanvården är pulserande monokromt ljus, till exempel Biolight. Maskinen är lätt att använda, men man får ge minst några behandlingar för att ge smärtlindring. Jag har själv testat den och märker direkt att smärtan minskar men man måste fortsätta ge behandlingen med jämna intervall för att bibehålla smärtlindring. Jag hoppas att Biolight även kommer att komma smådjuren till god. Just nu är det framförallt på hästsidan som den används, eftersom tävlingshästar får många skador. Där har man sett goda resultat med Biolight. Det behövs mer studier på smådjurssidan för att visa att det ger effekter. Vibrationsplattor används vid svagheter i de leder som är längst ifrån kroppen. Med metoden stärker man muskler och senor runt dessa leder. På Malmö djursjukhus och övriga större regionsjukhus har man börjat använda metoden på vissa patienter, då främst hundar.

Vid alla former av behandlingar som nämns ovan så är det viktigt att man som djurägare noterar om vissa av de beteenden som förknippats med OA försvinner eller lindras. Jag rekommenderar att djurägare för dagbok eller veckobok över kattens förändringar i beteenden. Detta är viktigt för att veta om symptomen vi har noterat hos vår katt orsakas av artrosen eller om de orsakas av andra sjukdomar. Att provbehandla med inflammationshämmande läkemedel och kosttillskott är ett sätt att utvärdera om katten har ont i rörelseapparaten. Någon till några veckor efter behandlingens start undersöker veterinären katten igen. Djurägare och veterinär utvärderar tillsammans behandlingens effekt. Här kan videofilmer vara av värde. Jag brukar be mina djurägare att filma katter innan och efter behandlingen för att lättare se förändringar.